Arkiv: Vessla

Ändringar får konsekvenser.

Idag blev det en tur till Söderköping BK. Tävlingsdags för Vessla :-)

Jag var för ovanlighetens skull inte lika taggad som jag brukar och det tror jag helt enkelt beror på att jag inte kunnat träna och förbereda oss som jag vill. Tappa rösten i lördags av en dryg förkylning som fortfarande sitter i, även om rösten fungerar nu (hyfsat i alla fall). Så inser jag att det kan vara bra att tävla även när förberedelserna inte blir som jag tänkt mig – det kommer säkert fler gånger.

Jag har ändrat lite i Vesslas fria följ och jag upplevde att positionen var bättre men bubblan var helt borta. Det smittade av sig i L:et vilket han nollade. Det momentet har känts väldigt bra … tills idag.

Kontentan är att när han inte går lika långt fram som tidigare och bubblan försvinner så mister vi kommunikationen. Han tar in mer av omvärlden och lyssnar inte alls som han brukar. Med en hund som är JÄTTEförig så är det säkert till fördel att gå med rak rygg och titta rakt fram men idag lärde jag mig i skarpt läge med Vessla så är det inte ett något för oss.

Jag kommer från och med imorgon titta längre ner, fortsätta jobba med hans position och vara rädd om vår bubbla tillsammans <3

vessff_aug17

Återgå till detta i fria följet…
Foto: Anna Hertzman

Efter L:et såg jag tävlingen som tävlingsträning istället för tävling. I dagsläget har vi inte råd med nollor men det är ju inte fel att träna under tävlingslika förhållanden.

Kontentan förutom att ändra blicken i fria följet är att även ta krafttag med våra ingångar – de är för ”luftiga” i nuläget. Är att även börja länka mer. Allt från några moment till ett helt program varje träningspass.

Jag har hängt upp mig lite på att vi behöver mer kommendering men efter diskuterat det lite med min träningskamrat Ida som även hon tränar en hel del själv. Blir det helt enkelt att kommendera själv. Orden ”kommendera, skicka hunden” – kommer bli vardag och till slut inte vara ett dyft viktiga för Vessla efter lite hjärntvätt.

Vi bröt dagens tävling och visst hade det varit roligt att säga hej då till 2:an men nu får vi helt enkelt träna klokare. Hade det gått bra hade jag kanske blivit lat… och det är det tydligen inte dags för än.

Vessla_170729

Tur att jag har en så go och glad träningskamrat <3
Foto: Anna Hertzman

Hitta en bra kommunikation med sin hund!

Jag vill vara öppen för nya saker i träningen men mellan varven måste man tänka efter vad som passar sin egna personlighet och vad får min/mina hundar att förstå vad jag vill.

Jag har två väldigt roliga och personliga hundar. Det VIKTIGA är att de mår bra och just det är grunden för mig att jag tycker om dem – oavsett resultat på tävlingsplan.

vessla_okt1.17

 Vessla

Det vi tänker och säger blir lätt en sanning så from NU så tänker jag inte säga något nervärderande om mina hundar. Min frustration när jag inte kan förmedla och lyckats lära min hundar vad de ska göra är mitt ansvar – inte deras.

Jag är tack och lov i grunden en optimist men vi har alla olika sätt att utrycka oss när vi tränar hund och saker och ting känns lite motigt. I mitt fall kan jag vara alldeles för känslomässig… Irritation ger ingenting! Det visar bara mina brister som hundtränare.

I mitt fall så passar jag inte att vara den tysta tränaren som aldrig någonsin säger något när det blir fel.(med undantag för några delar/moment där jag kniper käft för inte få mina hundar osäkra). Då har jag märkt att jag har lättare att bli irriterad när samma ”fel” dyker upp längre fram. Det passar mig inte heller att säga ett hårt nej i träningssituationer (om inte hunden gör något som hör till vardagslydnad, tex springer fram till en annan hund eller dylikt). Däremot passar det mig att ha ett felkommando så hunden förstår när det blir lite tokigt!

För ett tag sedan fick jag ett klokt feedback från en person när jag funderade just lite över hur vi så lätt sätter ”etiketter” på våra hundar.

”För det första ÄR man aldrig en känsla, man HAR den (ibland). En stressad hund ÄR inte stressad, den kan däremot stressa upp sig då och då. Likaså en ointresserad hund är inte alltid ointresserad, en sur är inte alltid sur osv.” (Tack för det Heléne 😉 )

Jag tycker det är en bra påminnelse om att inte lägga för mycket vikt vid det negativa. Ser du att hunden är i fel tanke eller känsla. Tänk om. Lägg kanske upp passet annorlunda eller se det hela som en utmaning att inte dras med. Håll dig till din plan. Var stolt när du hittar lösningar och får din hund att förstå. Bara du vet ditt utgångsläge med din hund och era utmaningar!

joy_okt1

Joy

Foton: Anna Hertzman

Tävling som ger träningsmotivation!

Idag har jag tävlat med båda hundarna på Sommenbygden BK. Joy i klass 3 och Vessla i klass 2.

Joys runda fick jag träna mentalträning så det sjöng om det! :-) Ordentligt geggig och blöt plan med en hund som inte gillar det speciellt mycket (tackar mig själv att jag under året tvingat mig själv att ofta träna på blöta planer för få mina hundar tåligare = vi bor ju i Sverige! :-) Sedan blev det pauser i momenten där domaren ville att bilarna skulle få köra förbi på vägen som låg vid sidan. Jag förstår att han menade väl MEN det var en lååååånga och många sekunder innan jag fick skicka Joy efter vi ställt upp… ”moment startar” och sedan …. låt bilen köra förbi…… och sedan skicka….

Nu i efterhand tycker jag att Joy var jätteduktig, där och då var jag så inne i att fokusera och sköta mina uppgifter och nu när jag utvärderat tävlingen så är jag verkligen glad att hon trots lite ”tappad tråd” på vissa delar jobbade på och löste utmaningarna!

Vessla var efteranmäld efter den goa känslan förra helgen. Lite hetare Vessla idag som märktes av i fria följet (tyckte domaren 😉 ) Jag själv trivs med en het Vessla även om jag inser att vissa brister måste stärkas upp. Bättre ruta idag men med ett dyrt avslut där han skutta mot min armhåla. Nöjd att han håller huvudet kallt i L:et men vi får nog ta en paus från Z-träningen och bara träna L till nästa tävling då han fått ett litet segt sitt på avslutet – han har lärt sig att det ska vara ett skifte till och har lite fel tanke/förväntan.

Riktigt nöjd med dirigeringen och vittringen!!! Däremot så ska jag nu jobba för verkligen få en fjärr som håller på tävling. Vessla har absolut en av de bästa fjärrar jag haft på mina hundar MEN på tävling så blir det fel känsla = jobbigt så nu ska jag träna mycket så han känner sig bekväm i den situationen.

Vid prisutdelningen så visade det sig att Joy vann med ett första pris, 262 poäng. Jätteglad att vi höll ihop trots att det kändes som vi jobbade i ordentlig motvind under programmet och Vessla var 1/2 poäng ifrån uppflytt. Retligt är förnamnet!!! Men nu är jag ännu mer träningssugen att få upp vår lägsta nivå flera snäpp :-)

joy_sommen_171014

 Duktiga Jopsan! <3

 

När man trivs med det man gör :-)

Förra helgen var jag och hundarna på Mullsjö BK. Helgkurs i tävlingslydnad för Diana Samuelsson och Lillemor Edström :-) .

Diana och Lillemor hade lagt upp helgen med teori på förmiddagarna och praktisk träning på eftermiddagarna . Vi gick genom + fick se de nya momenten i class 2 och 3 en dag och andra dagen var det de nya reglerna i fokus. Vi tränade i två grupper. En dag för Diana och en dag Lillemor.

En väldigt trevlig helg! :-)

Superbra att få svar på vissa sakerna i reglerna som jag funderat på samt kul att få träffa Diana och Lillemor som kompletterade varann bra och verkligen delade med sig av sin erfarenhet och kunskap.

Diana_dio_kurs17

Diana visar med sitt krutpaket Dio.
Foto: Daniel Eidenskog.

Igår vad det tävlingsdags, Vessla fick starta en class 2.

Vi var där tidigt då min vän Anna skulle tävla sin Sam i startklass. Nyttigt att få testa av hur Vessla skulle fungera med rätt lång väntan innan vi skulle ut och tävla. Han kändes lite lugnare än vanligt men när vi väl var inne på tävlingsplan så visade det sig att han var på G :-)

Han tyckte det var rätt onödigt att stanna – sprang genom rutan så jag fick dirigera in han och i inkallningen var det ingen stannatanke – what so ever … så där kommer jag byta strategi. Vessla bjöd på många fina saker också och jag älskar verkligen tävla med den hunden. Han är en glad kille och man kan inte låta bli att le i hans sällskap. Vi vann klassen och landade på ett 2:a pris.

Vi kommer igen!!! Vessla och jag trivs ihop och vi har kul när vi tränar och tävlar i lydnad. För mig är det en vinst i sig :-)

vessff_aug17

Jag och Ville Vessla <3
Foto: Anna Hertzman

 

 

September.

Trots att september varit en riktig jobbarmånad för mig så har jag fått till en del bra träningspass med goa vänner.

På nytt konstaterar jag hur viktigt det är att ha människor omkring en som inte bara tar energi utan även ger. Har en otrolig tur som har några stycken som finns där i ur och skur  – med tanke på septembers väder så känns det väldigt bokstavligt 😉

flattar_bcligan170923

Våra favoritflattar med matte träffade vi förra söndagen :-)

I helgen är det dags igen att gå kurs och även denna gång blir det för instruktörer som jag inte gått för tidigare. (Gick ju förra månaden för Karin F Kristiansson som var en ny bekantskap). Lite läskigt faktiskt! Fast alla säger att de är toppen så det ska nog gå bra :-)

Jag tycker det är jätteroligt att utvecklas och tidigare har kurser hjälpt mig på vägen. Efter den här kursen kommer jag nog försöka att åka till bara en instruktör och istället gå som åhörare på kurser. Det blir lättare att ta del av input som åhörare och jag hoppas att det är lättare att hitta en hållbar linje i träningen om vi går till en person som coachar oss under en längre period.

I onsdags passade jag på att gå som åhörare för Maria Brandel och Siv Svendsen som höll kurs på LBK. De inriktade sig på engagemang och tävlingsträning under två dagar. Jag var åhörare en dag och det var lyxigt att få lyssna och ta del av olika delar.

mariab_sivsv_lbk170927

Maria Brandel och Siv Svendsen delar med sig av sina klokheter :-)

En dag var dock lagom för mig som har lite lätt ”ADHD-light”. Sitta still är inte riktigt min grej så det var gött att få till ett kort träningspass med hundarna morgonen efter. Kunde också sova med gott samvete efter jobbarnatt då hundarna fick vilodag i onsdags :-) .

Nu laddar jag inför en rolig träningshelg! Må gott alla :-)

Kurs för Karin F Kristiansson och första class 3 tävlingen med Joy :-)

I torsdags och i fredags var jag i Mjölby hos High 5 Hundkurser. Heléne hade bjudit dit Karin Fischer Kristiansson att hålla kurs i två dagar så då passade jag på att gå. Tanken var först att dela passen mellan hundarna men sen när jag insåg att jag anmält Joy till tävling på lördagen, så fick Vessla köra alla passen medan Joy fick ha rätt tråkiga dagar som bara innehöll promenader. Vilket visade sig vara en bra uppladdning för Joy.

Karin var en mycket duktig instruktör som verkligen kunde möta varje deltagare där den befann sig i sin träning. Just där och då. Vessla och jag fick med oss många bra träningstips. Det gäller verkligen att jag ser till att jag vet vad jag gör – så gör han sin bit. Vi tränade mycket på fokus, vilket inte bara tog på Vessla utan även hans matte som glömde andas mellan varven…. Mycket att tänka på när man vill göra sin hund rättvisa och lyssna på instruktören samtidigt 😉 :-)

vessla_170827

Vessla

På fredagen så länkade vi 5 stycken moment. Vessla fick köra fritt följ, L:et, Rutan, Dirigeringen och vittringen. Han är ju härlig på så vis att så länge han vet vad som förväntas av honom så jobbar han på. Vi måste få in mer förväntan i stadgedelarna och jag måste fokusera på min uppgift – äga planen och gå på med mer energi i fria följet/L:et. Han är en hund som verkligen uppskattar social belöning (vilket är perfekt när man tävlar) så de ska jag inte hålla igen på – all in gäller :-) .

På fredagseftermiddagen tränade vi lite Karins sätt att träna in ”doldisen” vilket jag tror kommer passa Vessla rätt bra. Sista passet ”damma” vi av rundamomentet (vi har fått in lite fel känsla/tanke så jag har lagt det momentet lite på is under en månad) då var jag ordentligt trött själv av intensiva men givande kursdagarna för Karin. Det avspegla sig direkt på Vessla som kände av mig och löste det på sitt sätt genom vara lite ”flygig” och utåtriktad. Vilket jag vet försvinner när vi kommer träna mer målinriktat och han förstår vad jag vill. Jag är jättenöjd med Vessla de här dagarna. Vi blir mer och mer sammansvetsade som team på lydnadsplan :-)

Igår så var det premiär för både mig och Joy i class 3. Vi har varit anmälda till två till tävlingar som jag strukit oss från. För två veckor sedan hade vi inte ett fungerande framåtskick innan rutan och jag har även känt att hon varit lite osäker och haft mycket låsningar i vissa moment. Nu tyckte jag att det börjat lossna och vi känns på rätt väg igen så jag åkte till tävlingen för checka av hur allt skulle fungera när det gäller och det viktigaste… skulle Joy vara bekväm. Förra året bröt jag 3 elittävlingar för hon var obekväm på plan och jag ville höja henne.

joy_170827

Joy

Det gick över förväntan! Joy skötte sig bra och hon kändes både öppen i huvudet och självsäker på plan. Högsta vinsten var några gånger mellan momenten där jag riktigt kunde känna att hon tyckte hon var rätt ball själv <3

Jag tittar inte på poäng när jag tävlar så det var riktigt kul att vi fick ihop ett första pris – 271 poäng på vår första class 3 tävling :-) Nu vet jag vad jag vi behöver lägga mer krut på och vilka delar som är på rätt väg.

Idag ska jag försöka att bara njuta och smälta alla intryck från både kursdagarna och från den trevliga tävlingen igår. Imorgon så ”krigar” jag och hundarna vidare på att bli så bra vi kan med ny energi :-) .

 

Foton tagna av Anna Hertzman från en mysig promenad förra veckan. 

 

Det finns så många duktiga ekipage!

Det praktiskt taget vimlar av duktiga hundar och förare därute! :-)  Jag gillar instagram där man lite kort kan inspireras av andra men tvärtemot Facebook så slipper man trycka in ”stäng av aviseringar” för alla enskilda kommentarer. Utan bara ta del där & då.

Så hade jag en sådan där dag jag var sjukt trött efter en intensiv arbetsperiod och tyckte det var jobbigt med alla inlägg. Mina hundar kändes ljusår ifrån de där duktiga hundarna som fanns överallt. Som tur var så insåg jag att jag var trött och istället för att haka upp mig mer på vad vi inte kan så la jag energin på vad vi har för styrkor och kan utveckla.

vessla_dirigering170729.3jpg

Det går ju upp och ner i hundträningen. Det är utmaningen och oftast lite charmen med att träna hundar :-) Jag har perioder då inte mycket tynger mig och sen kan det komma en lite svacka då jag får jobba mer med mig själv och oftast genom goda vänner hitta tillbaka till det som känns viktigt för mig.

En gång fick jag frågan om jag ville ha en ”10 på tävling” eller ” ha kul och en go känsla”. Jag kunde inte få båda. Den frågan kom i ett läge då jag kände mig lite utsatt och pressad så jag sa först. Det klart att man vill ha en 10:a… sen när jag fick tänka och smälta det hela så sa jag mycket lugnt att nu när jag tänkt efter så vill jag ha en kul och en go känsla med min hund på tävlingsplan.

joy_rutan170729.1jpg

Även om det var lite jobbigt att få den där frågan i den situationen så var det faktiskt inte så dumt att få tänka till  – Vad vill jag?

De senaste dagarna har det varit många sådana tankar och det har varit nyttigt och nu känner jag mig mer säker på vad som är viktigt för mig.

Nu tränar vi vidare mot att ha kul och go känsla på tävlingsplan! :-)

vess_jean_dragkamp170729.1jpg

Foton: Anna Hertzman.

Jobba mot sin egen målbild – fria följet!

Jag har funderat en del hur jag ska lägga upp träningen med hundarnas fria följ.

Vessla har en härlig energi som jag vill behålla men kan lätt hamna för långt fram och har lätt för blicksläpp.

Joy är oftast väldigt rak vid sidan men kan bli lite BC-”hukig” och också vara ngt steg för långt fram i vändningarna som i sin tur gör att hon ibland inte hänger med/krockar lite i vänsterhalter/vänstersvängar.

Jag försöker vara öppen för olika sätt att träna i lydnaden men ofta så blir det att jag tar små bitar här och var som passar mig och framförallt vad som jag tycker passar hundarna. En förhoppningsvis genomförbar målbild att jobba mot. I början när man tränar lydnad så är det ju väldigt lätt att haka på senaste trenden eller som de i sin närhet gör FAST det kanske inte alls är något hållbart koncept för mina hundar.

Här är varsin bild på Joy och Vessla där jag testar ett tips att få dem att tänka mer ”upp” i fria följet.

Jag körde bara några pass och utvärderade med film och kände att det var inget jag ville fortsätta träna in. Vessla kommer bli studsig vilket jag inte vill ha och Joy hade väldigt svårt att ha huvudet i den vinkeln. Tänker man ergonomiskt så tror jag också på sikt att det inte är speciellt hälsosamt för deras nackar och ryggar.

Vessla_frittfölj_170729

Vessla

joy_frittfölj170729

Joy

Min plan nu är att jag ska vara rak i kroppen med inte blicken för långt ner (lätt att man anpassar sig efter hunden. Min blick drar lätt fram mina hundar).

Fokusera på att varva tempo. Inte vara för teknisk utan köra mer ”följ mig” hur jag än går – hitta en bra rytm i fria följet.

Berätta för hundarna när de är för långt fram eller vid blicksläpp. Går de på för mycket så stannar jag till och vid blicksläpp blir det ”oj” och sedan beröm då de är vid rätt position vid sidan med rätt fokus. Jag har tidigare varit rätt tyst i träningen men nu kommer jag faktiskt berömma mer med ”duktig” när de gör rätt som betyder fortsätt så…

Vi får se hur det blir på sikt men det lilla jag kört så tycker jag att hundarna förstår mer vad jag vill och fria följet får en goare känsla än att jag byter riktningar hit och dit för ”få in hunden” i rätt position. Jag stannar upp – visar var de ska vara om de rusar på. Ger dem info när de släpper fokus. Berömmer när de gör rätt.

Målet är att hundarna ska gå i korrekt position vid sidan med lätta steg med fint fokus. Inget studs eller ett gående som tar massor med energi för det är jobbigt att gå där – en lätt känsla vill jag ha och att hundarna vet exakt var de ska vara så jag kan gå och fokusera utan bli sne/anpassa mig för de rusar eller tappar fokus!

Film kommer framöver! Just nu känns det i alla fall roligare att träna fritt följ då jag tänkt genom vad jag vill ha och jag tror håller på sikt :-)

 

En charmig trio! :-)

Jag lever i ett område med mycket hundar. Vilket oftast är trevligt! Det som däremot är viktigt för mig är att mina hundar inte går fram till andra hundar. Lätt med Joy som jag har haft från valp. Tog mer tid att träna med Vessla som jag köpte som vuxen.

Det som har varit värdefullt för Vessla och mig är de promenader som vi gått både innan och efter vissa träningstävlingar och samträningar med hundar som vi inte tidigare träffat. Det hela blev mer avdramatiserat och jag märkte att Vessla är egentligen inte så intresserad av andra hundar. Numera kan vi oftast gå koppelpromenader – sida vid sida med andra hundar och han ger dem knappt en blick. Det är de första minuterna som de andra hundarna är spännande och är han lös så är han ännu mer ointresserad.

De hundar som mina hundar får umgås med är inte så många men tror de är nöjda ändå.

I nuläget är det Sly som bor hos mina föräldrar och jag har även haft dem ihop med Idas yngsta flat, Tosca.

Anna och jag träffas ju ofta men vi har tidigare haft hundar som inte varit så förtjusta i varandra. Så det har varit koppelpromenader / där vi varvar att ha dem lösa och kompostgaller inne som gällt. De hundar vi har nu är annorlunda och i lördags tyckte vi att det var dags att testa hur de fungerade ihop .

Låter bilderna tala för sig själva 😉

vessla_joy_sam170729.1jpg

sam_joy_170729

trion_170729.1jpg

trion_170729.5jpg

Foton tagna av : Anna Hertzman

Vad funkar och vad funkar inte – fjärren :-)

Idag blev det lydnadsträning på förmiddagen. En dag då jag vill checka av saker med Anna. Den person som känner mig och mina hundar bäst.

Funkar det? Är det här verkligen MIN målbild? Varvade springmoment med de som kräver mer fokus och koncentration av mina hundar. Har hunden rätt tanke?

Jag är jätteglad att vi filma. För mycket såg bättre ut än vad det kändes. En del saker som vi testat hamna i soptunnan. Nej, tack! Fel tanke eller helt enkelt inte min målbild för oss i det momentet.

I fjärren så insåg jag åter igen…. BORT med tegelstenen! Vessla hittar inte sin balans och kropp när vi jobbar med det hjälpmedlet. Istället körde vi med att jag satt nära med mina fötter lätt på hans framtassar för överträna förståelsen för låsta framben. Testade fjärren även på 10 meter och trots att det var kvalmigt ute och vi kört många fartiga moment innan så var det betydligt lättsammare känsla än tidigare i det momentet. Helt underbart att känna man är på rätt väg :-)

Bjuder på ett litet filmklipp från dagens fjärr med Vessla.

Anna tog helt underbara bilder på hundarna. Både på träningspasset och på promenaden vi tog senare. Bjuder på en bild av Mr. Happy ! :-) De andra bilderna får komma i nästa blogginlägg då jag ska bege mig till jobbet snart.

Vessla_170729Foto: Anna Hertzman