Arkiv: Veterinär

Vunnit högsta vinsten!!!

Idag var en av de dagarna i ens liv som kändes så där läskigt avgörande för framtiden. Vessla skulle röntga höfter, armbågar, bogar och framtassarna.

Jag har ju rehabiliterat Vessla sedan slutet av november och vi har haft några bakslag men den sista tiden har känts stabil. Han har sakta men säkert orkat mer och rört sig bättre.

Idag åkte vi till Ritva på Sörgårdskliniken. Det var jättelänge sedan jag var där men de kom ihåg mig. Trevligt! Själva kliniken känns inte som en veterinärklinik utan det kändes faktiskt väldigt hemtrevligt att komma dit. Passade på att vaccinera Joy och ta hennes vikt. 14,3 kg väger min kastrerade tik.

Vessla var glad. Tror inte han uppfattade att vi var hos veterinären förrän vi började röntga 😉 :-) Det var så trevligt där med alla glada människor. Hans vikt är 19,4 kg. Han vägde 18 kg när han flyttade till mig och nu har han alltså inte fått gå lös sedan slutet av november och är även kastrerad. Han har inte något överflöd utan kan muskla på sig lite ytterligare.

Själva röntgen gick väldigt smidig. Ritva är verkligen mycket noga och professionell. Hon började röntga armbågarna och bogarna. På höger armbåge kunde hon se en pytteliten förändring. Vänster var fin. På vänster boge kunde hon se en pytte, pytteliten förändring (krävdes mkt förstoring för se den) och höger bog såg fin ut.

Höfterna såg jättefina ut och tassarna var också fina. Hon fick fråga mig igen vilken tass som haft en bruten tå när Vessla var valp (bra tecken) och då kunde man se att det läkt jättefint! :-)

De här små förändringar hon såg i skelettet på höger armbåge och vänster boge trodde hon inte skulle påverka Vessla alls och att han skulle kunna träna utan problem sedan när muskelskadan har läkt. HELT JÄVLA UNDERBART!!!!

Det känns verkligen som jag vunnit högsta vinsten!!!! Vessla är en sådan rolig och härlig kompis. Det ska bli så roligt att kunna ge honom det aktiva och roliga liv han förtjänar <3

Tack alla fina vänner som stöttat mig under den här tiden. Speciellt ett varmt tack till Anna Hertzman som hjälpt mig med massage och novafonbehandling. Anna har även stöttat och påmint mig flera gånger att muskelskador tar tid. Det är inte alltid man ser ljuset precis i början och vid bakslag. Då är det tur att man har en så fin vän <3

Nu har ju SKK sista ordet om armbågarna och höfterna. För min del känns det ändå som jag kan andas ut nu. En bokstav hit eller dit…

Det viktigaste är att min Vessla kan hänga med på roliga saker och få röra sig fritt framöver. Det känns som framtiden är vår! <3

Vessla_150909_blogg

Halta hundar & firande.

Efter Joys tävling i Kungsör för nästan 2 veckor sedan så gick jag direkt till Rydskogen med hundarna när vi kom hem efter bilresan. Det tar ca.10 min och gå dit. Vilket är bra för då är båda hundarna uppvärmda innan de får springa lösa och sedan får de varvas ner med den avslutande koppelpromenaden.

Vessla_150909_blogg8

Hundarna var sedan själva en stund då jag gick ner till centrum för handla lite nödvändigheter. Direkt när jag kom hem så såg jag på Vessla att något var fel. Han reste sig tungt i stället för ha sitt vanliga, snabba rörelsemönster. Senare på kvällen haltade han kraftigt efter vila.

Min glädje efter tävlingen byttes snabbt mot oro. De första dagarna gjorde jag misstaget att ta lite för långa koppelpromenader. Efter det så blev det bara promenader runt kvarteret. Vessla började kännas lite bättre efter dag 3 med ordentlig vila. Dag 5 så fick han följa med och sitta bredvid när jag tränade Joy i en inomhushall. (tänkte att passivietsträning är alltid bra) Vilket fungerade suveränt i början. Han låg snällt och tyst och tittade på.  Tills jag fick den idiotiska iden att köra lite agility med Joy…

Då var tydligen gränsen nådd för Vessla. Nu ville han också vara med. Bordet han var kopplad till flög all värdens väg då han kom skenande in på agilityplan. Joy som inte såg att det var Vessla först sprang också som en galning. När jag fann mig i röran så stannade Vessla direkt när jag sa hans namn. På kvällen var inte bara Vessla halt utan även Joy… ;-(

Joy blev tack och lov bra efter några dagars vila men Vessla har inte känts 100. Han visar knappt någonting men magkänslan sa annat. De enda gånger man kunde se att han var lite halt var när han vilat en längre stund och då var det de första stegen innan han fick igång kroppen.

Idag var vi hos Djurdoktorn. Veterinären trodde att Vessla har en överansträngning/sträckning i ligament/muskelfäste i vänster armbågsled. Han kommer nu få äta Rimadyl i 10 dagar och vi får fortsätta med våra 5-10 minuters promenader. Därefter får vi utöka promenaderna lite successivt och börja med rehabilitering.

Vessla_150909_blogg

Längtar till glada Vessla är fit for fight igen <3

Jag är jätteglad att det bara är muskulärt!!! Många jobbiga tankar har farit genom huvudet de sista dagarna. Veterinären tyckte som mig att Vessla är en hund som inte i första taget, visar att han har ont. Den 22:a december ska Marie Söderström få gå genom både Vessla och Joy. Har stort förtroende för Marie så då får vi se vad hon tycker efter helvilan för Vesslas del. Bra också att få en ordentlig genomgång av Joy efter hennes hälta.

Nu känns december månad mycket mer trevlig och igår så firade vi med bästa träningskamraterna att Joy är elithund. Det känns så trist att kämpa med saker och när man sedan uppnår det så ska man bara sikta mot nästa mål. Nä… jag vill njuta också :-)

Vi hade aldrig klarat att bli uppflyttade om det inte vore för Maggan och Annas stöttande och hjälp. Tanken var att bjuda dem på lite god mat och tårta MEN som vanligt blev vi åter igen bortskämda.

firande_joyelit_151210

 På bilden är inte allt med (hundarna hann avnjuta några delikatessben och katterna hann tyvärr sno en pralin när jag tittade bort)

Joy verkade förstå att vi firade henne och var mycket nöjd med alla aptitliga gåvor :-) Maggan, jag och Anna bestämde att vi ska införa ny tradition med att fira – framsteg, segrar, uppflyttningar och roliga saker. Livet är kort så det är bäst att passa på 😉

I eftermiddags så åkte jag upp till Stockholm för besöka Stockholmsmässan imorgon. Hoppas få ta del av rolig lydnad och även hinna se några HTM-ekipage.

Trevlig helg! :-)

Sedan sist…

har vi hunnit med en hel del :-)

Hundarna har kommit igång med att simma på Norsholm Hundrehab. Första gången så var Anna snäll och boka simtider med sina hundar direkt efter mina och åkte lite tidigare för hjälpa mig med Vessla. Vilket gick mycket bra.

I söndags så simmade jag med Vessla själv. Det var väldigt smidigt, känns rätt skönt att jag har två badglada hundar :-)

Vi har även hunnit med rolig träning. I lördags körde vi sök med ett trevligt sökgäng här i Linköping. Vi har varit med tre gånger och jag lär mig hela tiden. Vessla tycker sök är toppen! :-)

Lydnadsträning både själv och med vänner fick vi till några pass under förra veckan och i måndags. Joy har fått lite mer träning än Vessla då jag tränar med sikte på tävling i slutet av November. Just nu så känns träningen otroligt rolig och jag är jättetacksam över de tips jag fick när vi var hos Niina. Vi har brutit en del onödiga mönster i träningen som gjorde att vi stod och stampa på samma plats. Just nu känns det som vi går framåt! :-)

Joy har även fått ett ordentligt agilitypass. Det var ett bra tag sedan vi körde sist. Roligt och utmanande – skitkul med andra ord. Perfekt träning att köra med Joy som lite motpol till lydnadsträningen.

I måndags så kastrerades Vessla och nu blir det koppelpromenader i 14 dagar. När jag hämtade honom vid lunchtid i måndags så fick jag veta att han charmat alla med sitt glada sätt. Han hade även lyckats med konststycket att ta av sig plastkragen 4 gånger… Vilket inte förvånar mig ett dugg. Han kan öppna kylskåp och dörrar. En plastkrage är ingen större match 😉

Jag hade ett smalare Hurtta halsband som fick hålla kragen istället för djursjukhusets smala band och nu så får den sitta orörd när den behöver vara på. Smidigt att det gick så lätt att lösa :-)

Imorgon och även nästa vecka så blir det lydnadskurs med fokus på Joy. Vilket på ett sätt passar bra nu när Vessla ska ta det lite lugnare. Jag har dock planerat in hela 2016 för Vessla. Vad det innefattar kommer jag skriva mer om när det blir aktuellt. Just nu ser jag fram emot roliga kursdagar med Joy :-)

2015_05_08_joy8_j

 

Röntgen & kastrering!

I fredags så åkte jag in till Djurdoktorn här i Linköping för röntga Joy. Valet av en fredag blev just för då får jag som ägare vara med under röntgen :-)

Konstaterar på nytt hur väl bemött jag alltid känner mig när jag kommer till Djurdoktorn. Efter röntgen så hade veterinären några minuter över och vi tittade på röntgenplåtarna gemensamt + att han visa hur de mäter själva vinkeln.

Vad jag kunde se som novis var att det såg ut som ett B även om det gränsade till ett A. Veterinären tyckte att höfterna och armbågarna såg bra ut. Vågade inte att hoppas för mycket (bara lite) tills veterinärerna på SKK sagt sitt.

I tisdags så lämnade jag in Joy pånytt hos Djurdoktorn, denna gång för kastrering. Hon löpte 3 gånger plus var skendräktig förra året. Så det känns som ett bra beslut då det tog så mycket kraft och energi av henne.

Jag ogillar verkligen att söva mina hundar men även i tisdags var personalen så himla trevliga och gulliga så det kändes som Joy var i goda händer. Klockan 11. så ringde de från kliniken (blev helt svettig – ni vet – inga nyheter = bra nyheter) men det var sköterskan som ville berätta att operationen gått bra och Joy var redan förvånansvärt pigg.

När jag hämtade Joy klockan 16 så var hon precis som vanligt. Glad med svansen i topp :-)

Idag på morgonen så hade Joys höftled/armbågsresultat kommit ut på SKK Hunddata. Höfter B: och AD: ua :-) Jag blev så glad! :-)

Nu hoppas jag verkligen att mina hundar fortsättningsvis slipper vara så mycket hos veterinären, förutom den årliga vaccineringen. Är väldigt glad över en fin början på detta år! :-)

2015_01_26_joy2

 

Energikrävande vecka…

hittills iallafall 😉

Igår ringde jag SKK då jag kände att jag vill höra deras utlåtande om Mayas röntgenbilder på höfterna.

Bilderna hade skickats tillbaka till Djursjukhuset samma dag som de mottagits med kommentaren att Maya låg för roterad till höger & därför kunde inte en säker bedömning göras!

Det var rätt skönt att höra att jag hade rätt intryck av bilden samtidigt fick jag information om att jag behövde inte betala för en ny röntgen, utan Djursjukhuset/Kliniken är skyldiga att göra en omröntgen kostnadsfritt. I mitt fall då jag inte vill göra Mayas omröntgen på samma ställe är de även skyldiga att stå för kostnaden fast jag väljer ett annat Djursjukhus/Klinik.

Därefter blev det ett samtal till Djursjukhuset där Maya röntgades som först hänvisa mig bara vidare…. när jag sedan informera om den infon jag fått från SKK så fick jag idag en telefontid då verksamhetschefen ringde upp mig. Han var mycket trevlig och professionell samt bad om ursäkt för det som inträffat och tyckte det var en självklarhet att jag skulle få tillbaka pengarna för höftledsröntgen och respektera mitt val att röntga om på en annan klinik.

SKÖNT att lämna detta bakom sig :-)

Nu har jag bestämt mig för att vänta med omröntgen på Mayas höfter dels för jag inte vill sedera en frisk hund så tätt inpå förra besöket samt att jag vill göra omröntgen hos Audell i Uppsala. Åker upp till Stockholm i oktober men det blir för tätt med Mayas nästa löp så det får bli senare i år eller i början på nästa…

Tyvärr har det här med Mayas röntgen tagit väldigt mycket energi och i kombination med för lite sömn efter två arbetsnätter så har jag inte varit på topp.

Det som däremot har gett mig energi i veckan är ett ROLIGT vallningspass hos Ingela i tisdags som gett mig tillbaka självförtroendet i vallningen :-)

Sly kan mer i vallningen än Maya men i nuläget känns det nästan som jag och Maya kommer uppnå mina mål snabbare då hon till min stora glädje vill samarbeta på ett helt annat sätt än Sly som inte är lika ”öppen i huvudet” 😉

Lydnadsträningen har däremot få stå tillbaka och igår hade jag knappt någon lust alls … mycket olikt mig… Tack och lov så är energin på återgång och vi fick till ett bättre pass idag på förmiddagen med Anna och hennes vita :-)

Slutligen vill jag verkligen TACKA till alla er som genom fb, privata meddelande, bloggen och på annat sätt gett mig ert stöd de senaste dagarna!!!

Ni har verkligen gett mig STYRKA! :-) Tycker jag har rätt mycket ”skinn på näsan” men med goa vänner som stöttar blir allt så mycket lättare :-)

Kram till er alla!

 

 

 

Röntgen & ögonlysning!

Förra hösten fick jag veta att en kullbror till Sly i Finland hade PRA och i våras fick jag även veta att han blivit helt blind och finns inte med oss mer :(

Mycket tråkiga besked då PRA är väldigt ovanligt på Border Collie, då jag inte märkt några problem med Sly´s syn så har jag väntat lite med hennes ögonlysning.

Idag hade jag bokat tid för både ögonlysning för Sly samt HD och armbågsröntgen för Maya.

Jag tycker det är viktigt och vara med på röntgen då jag vill att Maya ska känna sig trygg och med tanke hur vaken hon var så var det ett klokt beslut…

Fick tilltagna tider som skulle göra det möjligt att hinna med båda ögonlysning samt röntgen på förmiddagen.

Tyvärr drog Mayas röntgen ut på tiden då sköterskan hade stora problem att få hennes kropp rak samt att hon påpeka att hon inte röntga så ofta – inte riktigt det man vill höra i en sådan situation.

Maya var även väldigt ”vaken” och efter många försök så gav de henne mer sedering samt att sköterskan kalla in hjälp som skulle hjälpa till med att lägga och hålla kroppen rak på Maya.

Sly´s ögonlysning var som tur var även den försenad och jag hann gå tillbaka och se till att Maya inte var själv efter röntgen.

Sly´s ögon fick omdömet att ha en näthinna som var sandfärgad (vilket var ovanligt på BC, den brukar oftast vara gul eller grön), på de högra ögat hade hon också lite glaskroppsmassa framför linsen.

Enligt ögonläsare Lena Karlstam hade Sly inga problem med sina ögon i nuläget men att jag borde återkomma och checka hennes ögon varje år, speciellt med tanke på den speciella färgen på näthinnan som kunde göra det svårare att upptäcka PRA.

Sly skötte sig kanon och satt helt still även då en elev tittade grundligt på hennes ögon, därefter gick vi in i rummet bredvid där Maya nu hade vaknat till ordentligt trots ej fått medlet hon skulle ha för ”vakna till” …

Hann ta en bild på Mayas höfter… även om den är bättre än de första bilderna de tog så tycker jag fortfarande att hon ligger snett och har påtalat det för Djursjukhuset och att jag känner mig missnöjd med hur hennes röntgen genomfördes – Mycket omständig samt med orutinerad personal.

Vi får se om SKK skickar tillbaka plåtarna för omröntgen eller om de godkänns, hoppas att Maya slipper röntgas om men om så är fallet så blir det nog ett besök hos Audell.

När det gäller röntgen vill man ju ha en status – Bra eller Dålig ! Vikten av duktig och professionell personal är A och O.

Nu är det bara köpa läget och hoppas på det bästa!

Det positiva från besöket var iallafall att Sly har ingen PRA och Maya är nästan helt opåverkad efter röntgen och sedering 😉