Arkiv: Kondition

Veckoblogg…

får vi nog kalla den här bloggen just nu när det är lite längre mellan uppdateringarna 😉

Den senaste tiden har vi varit på rätt så många olika träningsplatser. Jag och hundarna. Väldigt nyttigt!

Förra veckan träffa vi Anna och hennes ACD-pojk. Jättetrevlig förmiddag med träning som flöt på bra för både Anna och mig. Vessla och Joy visade sina bästa sidor. Gött att få njuta mellan varven också :-)

Vi avslutade med en lunch hos Anna. Joy befann sig på ett ställe nästan hela tiden…

joy_theo_oktober16

Joy på det bästa stället hos Anna om man frågar henne 😉

Vi träffade också Emma och hennes kelpiepojkar samt söta papillon en dag. Förra gången vi sågs så var Vessla meganyfiken på Navi som är jämngammal med honom. Den här gången var han rätt ointresserad av kelpisarna utan hade bara stora ögon för den lilla papillonen som tog det hela med ro.

Vessla var lite rörig på träningen och jag fick en bra påminnelse om att lägga upp träningen lättare när han tycker miljön är svår. Joy var riktigt duktig och vi fick till en bra fjärr trots ordentligt skitväder med regn på tvären.

kelpieganget_joy_vessla_161020

Emmas gäng och mitt :-)

Förra fredagen var jag och Vessla på uppletskurs för Lena Kerje. Fick många bra tips med mig och Vessla var duktig så en mycket trevlig dag :-)

I måndags åkte jag upp till Enebyberg. På tisdagen var vi en sväng hos Anne Dahlin i hennes lilla lokal med två andra kursdeltagare. Jag är faktiskt nöjd med Vessla. Han kämpade på fast de andra hundarna var nära. Nyttigt träning för oss båda.

I onsdags så åkte vi till Södertälje Hundhall och tränade med Ida och hennes fina flattar. Vessla var lite splittrad av den spännande miljön och Joy var mycket nöjd över att äntligen få träna igen efter några lugnare dagar för hennes del.

ida_sodertaljehundhall_161026

Ida tränar med Tossan eller Trixa (inte lätt att se vem av stjärnorna det är) :-)

Vi har också kommit igång med att simma en gång i veckan. Vi ska iväg en sväng idag på eftermiddagen. Suverän fysträning nu under den kallare årstiden.

vess_joy_simning_161023

Simträning på Norsholm Hundrehab.

Imorgon blir det lugnare för hundarna då det är utbildning i Norrköping som gäller för min del. Då vidareutbildas tävlingsledarna i Östergötland om de nya reglerna och momenten i lydnad med start 2017.

Ha en fin helg!

”Återhämtning är viktigare än själva träningen!” – Intervju med SM-vinnaren i drag :-)

Det finns mycket att lära av duktiga hundförare inom olika hundsporter. En duktig hundförare sa till mig en gång ”om det var så enkelt att bara åka och tävla” och berättade sedan hur hon la upp sin planering för varje tävling. Nää… det var verkligen inte bara att tävla i hennes fall. Förberedelserna var många och ofta var hon på tävlingsplatsen flera dagar innan för ge sin hund och sig själv de optimala förutsättningarna att lyckas.

En kvinna som inte lämnar något åt slumpen är Marlene Karlsson som tävlar i drag med sina Siberian Huskys. Jag bad Marlene svara på lite frågor kring hennes träning, utrustning och återhämtning. Här finns det massor med bra saker för alla som vill ha hållbara och starka hundar :-)

Marlene_presentation_ blogg16

Lite fakta om Marlene!

Marlene Karlsson, har haft siberian husky i tretton år och varit tävlingsaktiv med draghund de senaste fem åren. Älskar att vara ute i naturen och njuta av när hundarna gör det som de är födda för – dra! Tävlar i huvudsak medeldistans med helt okej resultat, i år har det lossnat och vi har gjort mycket bra tider vilket ledde bland annat till SM-guld.

marlene_drag_blogg2016

I action :-) Foto: Eva Mårtensson

Hur mycket tid lägger du ner på att fysträna dina hundar?

Det blir fem pass i veckan; fyra dragpass och ett rehabpass. I genomsnitt 15-20 timmar i veckan inräknat förberedelser. Utöver det så blir det lite valpträning och annat skoj!

Hur viktig är utrustningen?

I draghundsträning så är utrustning oerhört viktig, kanske främst ur säkerhetssynpunkt. Det är viktigt att ingenting går sönder under träning och tävling, då kan hundarna riskera att komma till skada. Viktigast är att det är hög kvalitet på de delar av utrustningen som utsätts för mest belastning. De krokar som fäster spannlinan vid dragfordonet är väl de mest belastande, där skulle jag aldrig chansa varken i kvalitet och rutin!

Hur ska selen sitta på hunden? Är det olika för drag och t.ex. när man vill att hunden ska kunna dra då man går/joggar?

Selen ska sitta tight på hundens kropp! Tänk er typ som en fallskärmshoppare har. För att hunden ska kunna arbeta med full kraft så behöver den lita på att selen sitter där den ska. Allra viktigast är partiet runt hals och bröstkorg. Om selen är några centimeter för lång eller kort vid svansroten är inte lika noga. För lättare hobbydrag så går det att använda vilken sele som helst! Det går alltid att börja så smått med en vanlig bröstsele men för den som vill börja träna lite mer aktivt så kan jag varmt rekommendera att skaffa en ordentlig dragsele. Det spelar ingen roll om hunden går i spann eller ensam, om det är cykling eller joggning – samma sele går att använda till alla dessa aktiviteter. Men om du vill släpa kätting eller annat som ligger på marken kan det vara bra att titta på andra typer av sele så det inte blir ett obehagligt tryck på hundens bakdel.

Hur viktigt är det att man sköter och skyddar hundarnas tassar?

Jag skulle säga att tassarna är det absolut viktigaste för en draghund! Det är den överlägset mest utsatta kroppsdelen, i synnerhet för hundar som springer på barmark. Jag visiterar tassarna regelbundet flera gånger i veckan och går igenom dem grundligt vid varje rehabpass. Jag är noga med att klorna inte får bli för långa och att pälsen mellan trampdynorna är välvårdad. Om hunden har skav så skyddar jag tassarna med hundsockor och om de är torra så sätter jag salva tillsammans med socka i samband med träning. Om en hund börjar röra sig oregelbundet under träning så kontrollerar jag alltid tassarna omedelbart – i nio fall av tio så är det någonting som inte stämmer där.

marlene_barmark_blogg_2016

Träning på barmark. Foto: Josefin Andersson

Du har flera hundar. Är det stor individuell skillnad hur du får lägga upp deras fysträning?

Ja det är ganska stor skillnad. De har alla sina styrkor och svagheter, någonting som jag hela tiden håller mig observant på. Under själva spannkörningen kan jag inte individualisera träningen mer än att jag väljer vart i spannet som jag placerar hunden (långt fram, långt bak, höger eller vänster sida). Men vid varje rehabpass på löpband så kontrollerar jag hundarnas rörelsemönster och bedömer därifrån hur jag ska gå vidare. Den individuella träningen kan bestå av kompletterande skritträning före eller efter de ordinare passen eller i vissa fall att hunden får avstå den vanliga träningen under en period och istället antingen tränas separat framför cykel eller endast skrittas på löpband. Vid ett tillfälle i vintras så reagerade jag på små oregelbundenheter i rörelsemönstret på hundarna. Till exempel så var det en hane vars ena bakben pendlade lätt utåt i skritten. När jag började gå in närmare på vad som låg bakom rörelseförändringen så kunde jag konstatera att flera av hundarna var ömma i handlederna efter förra veckans fartträning. Hela spannet fick några dagars vila med extra skritträning och jag ändrade om i träningsschemat för att undvika framtida problem. Om jag inte hade märkt detta så hade jag kunnat stå där med skadade hundar någon vecka senare och kanske haft hela säsongen förstörd.

Det är väldigt populärt just nu med antidragselar för att lära hundarna inte dra i vardagen. Vad tycker du om dem?

Jag tänker att det är ett smidigt sätt att slippa konflikter som kan bli när vi människor inte är lika snabba i benen som hundarna normalt är. Jag ser inte att antidragselarna lär hundarna någonting men att de tar bort kraften så att vi människor får lite mer ergonomiska promenader. Själv så räknar jag med att mina hundar drar då de ju är gjorda för detta så jag sätter kopplet i midjebältet under promenaderna för att inte belasta nacke och axlar för mycket. Det är länge sedan jag testade dessa anti-drag-hjälpmedel så jag kan inte uttala mig närmare om det. Jag har själv använt grimma men fick bara problem med skav – och hunden hittade ett sätt att dra ändå.

Hur viktigt är återhämtning och vila?

Det är A och O! Träning är fullkomligt meningslös om hunden inte får bygga upp sin fysik under återhämtning. Däremot så gillar jag aktiv återhämtning; att hunden får vara i lätt rörelse med sin egen kropp som vikt för att stimulera blodcirkulationen och läkning av muskler. Det händer regelbundet att jag ställer in träningspass för att jag noterar att hundarna inte har fått full återhämtning. Detta är ingenting som skrämmer mig – återhämtning är viktigare än själva träningen! Det är också via återhämtningen som jag bedömer hundarna allmäntillstånd. Om de inte återhämtar sig som väntat så är det någonting som inte stämmer och jag behöver börja utreda vad som ligger bakom. Det är också graden av återhämtning som styr i vilken takt jag trappar upp träningen under hösten. Man kan säga att återhämtningen är mitt styrverktyg i hur jag lägger upp dragträningen!

marlene_återhämtning_vattenpromenad16

Återhämtning med vattenpromenad.

Det måste vara underbart att vunnit SM-guld. GRATTIS! :-) Vad tror du har varit de tre viktigaste komponenterna för att ni kunde vinna så överlägset i år?

Ja det är en god känsla! Det är kul att se hundarna göra tider som skulle räcka långt på de internationella tävlingarna. Det finns tre saker som jag absolut tror är nyckeln till deras fina arbete! För det första så har jag hittat väl fungerande rutiner för att de ska äta och dricka rätt både under träning och tävling. På våra resultat kan man se att de återhämtar sig till fullo från dag till dag, vilket är en bra prestation då de går lite längre distanser. Detta har jag bra grundträning och bra foderrutiner att tacka! Jag ser också tydligt att arbetet med regelbunden rehabträning ger resultat i form av att varje individ är starkare och bättre förberedd för hårt arbete – helt utifrån sina egna behov och förutsättningar. Lägstanivån i spannet ligger förhållandevis högt (ett spann blir aldrig bättre än den svagaste länken!). Slutligen så har jag nu lärt mig att lägga upp träningen på ett sådant sätt att hundarna når sin formtopp till en specifik tävling. Jag blev faktiskt själv mycket positivt överraskad att se hur långt detta kunde räcka – jag hade hoppats på att träffa en formtopp men den blev betydligt kraftigare än vad jag hade vågat drömma om!

Tack Marlene för att du tog dig tid att besvara mina frågor. Imponerande jobb du lägger ner och grattis igen till belöningen i form av ett SM- guld!!! :-)

Vill du läsa mer om Marlene och hennes hundar besök: Yabasta!

marlene_drag_blogg16

Vildmarksracet 2016. Foto: Björn Andersson.

 

Halta hundar & firande.

Efter Joys tävling i Kungsör för nästan 2 veckor sedan så gick jag direkt till Rydskogen med hundarna när vi kom hem efter bilresan. Det tar ca.10 min och gå dit. Vilket är bra för då är båda hundarna uppvärmda innan de får springa lösa och sedan får de varvas ner med den avslutande koppelpromenaden.

Vessla_150909_blogg8

Hundarna var sedan själva en stund då jag gick ner till centrum för handla lite nödvändigheter. Direkt när jag kom hem så såg jag på Vessla att något var fel. Han reste sig tungt i stället för ha sitt vanliga, snabba rörelsemönster. Senare på kvällen haltade han kraftigt efter vila.

Min glädje efter tävlingen byttes snabbt mot oro. De första dagarna gjorde jag misstaget att ta lite för långa koppelpromenader. Efter det så blev det bara promenader runt kvarteret. Vessla började kännas lite bättre efter dag 3 med ordentlig vila. Dag 5 så fick han följa med och sitta bredvid när jag tränade Joy i en inomhushall. (tänkte att passivietsträning är alltid bra) Vilket fungerade suveränt i början. Han låg snällt och tyst och tittade på.  Tills jag fick den idiotiska iden att köra lite agility med Joy…

Då var tydligen gränsen nådd för Vessla. Nu ville han också vara med. Bordet han var kopplad till flög all värdens väg då han kom skenande in på agilityplan. Joy som inte såg att det var Vessla först sprang också som en galning. När jag fann mig i röran så stannade Vessla direkt när jag sa hans namn. På kvällen var inte bara Vessla halt utan även Joy… ;-(

Joy blev tack och lov bra efter några dagars vila men Vessla har inte känts 100. Han visar knappt någonting men magkänslan sa annat. De enda gånger man kunde se att han var lite halt var när han vilat en längre stund och då var det de första stegen innan han fick igång kroppen.

Idag var vi hos Djurdoktorn. Veterinären trodde att Vessla har en överansträngning/sträckning i ligament/muskelfäste i vänster armbågsled. Han kommer nu få äta Rimadyl i 10 dagar och vi får fortsätta med våra 5-10 minuters promenader. Därefter får vi utöka promenaderna lite successivt och börja med rehabilitering.

Vessla_150909_blogg

Längtar till glada Vessla är fit for fight igen <3

Jag är jätteglad att det bara är muskulärt!!! Många jobbiga tankar har farit genom huvudet de sista dagarna. Veterinären tyckte som mig att Vessla är en hund som inte i första taget, visar att han har ont. Den 22:a december ska Marie Söderström få gå genom både Vessla och Joy. Har stort förtroende för Marie så då får vi se vad hon tycker efter helvilan för Vesslas del. Bra också att få en ordentlig genomgång av Joy efter hennes hälta.

Nu känns december månad mycket mer trevlig och igår så firade vi med bästa träningskamraterna att Joy är elithund. Det känns så trist att kämpa med saker och när man sedan uppnår det så ska man bara sikta mot nästa mål. Nä… jag vill njuta också :-)

Vi hade aldrig klarat att bli uppflyttade om det inte vore för Maggan och Annas stöttande och hjälp. Tanken var att bjuda dem på lite god mat och tårta MEN som vanligt blev vi åter igen bortskämda.

firande_joyelit_151210

 På bilden är inte allt med (hundarna hann avnjuta några delikatessben och katterna hann tyvärr sno en pralin när jag tittade bort)

Joy verkade förstå att vi firade henne och var mycket nöjd med alla aptitliga gåvor :-) Maggan, jag och Anna bestämde att vi ska införa ny tradition med att fira – framsteg, segrar, uppflyttningar och roliga saker. Livet är kort så det är bäst att passa på 😉

I eftermiddags så åkte jag upp till Stockholm för besöka Stockholmsmässan imorgon. Hoppas få ta del av rolig lydnad och även hinna se några HTM-ekipage.

Trevlig helg! :-)

Investera i sig själv!

För mig är det viktigt att lägga ner mycket energi på att mina hundar har de rätta fysiska förutsättningarna.

Rätt mat, värma upp & varva ner – före/efter träningspass. Lägga ner tid på att de får rätt motion – simma, springa. Var rädd om deras muskulatur – stretcha, massera.

När det gäller mig själv har det i ärlighetens namn inte varit lika noga. Jag kommer från ett hem där idrotta och vara i form legat högt på agendan. Under tonåren så tränade jag 6 dagar i veckan under en period med alldeles för litet mat intag. Priset för den perioden var högt och det tog lång tid innan jag haft ett bra förhållande till både mat och mig själv.

Numera så tycker jag om mig själv men jag är även medveten om att jag har lagt till med en del dåliga vanor under åren. Tiden då jag åkte snålskjuts på min suveräna grundkondition från tidigare idrottande börjar kännas väldigt avlägsen 😉

I juli förra året slutade jag dricka Pepsi Max helt efter varit beroende i ca 13 år . Har slutat under kortare perioden tidigare men alltid hittad ursäkter att börja dricka den skiten igen. Det var annorlunda i juli, ville få en balans och att dricka så mycket läsk som jag gjorde, det hörde inte hemma i den ekvationen.

Jag började även springa några gånger i veckan. Först var det några kilometer och sen har jag kört 5 kilometer. Den nya vanan att springa och bryta ovanan med Pepsi Max har gjort så jag känt mig betydligt starkare.

Däremot har min kost innehållit mycket snabbmat och färdiga rätter. Väldigt behändigt när man är själv har jag skyllt på…

Den 19:e februari i år så kände jag mig rätt trött på den kosten. Även det där med ”unna” sig fikabröd och godis några gånger i veckan kändes mest som att jag åt för att det ska man ju göra – unna sig. Upplevde det inte ens gott alla gånger.

Dagen efter så beslöt jag mig att hålla upp från godis och kaffebröd, from den 20 februari och 3 månader framåt. Det konstiga är att jag inte har varit sugen en enda dag på godis/kaffebröd sedan dess? Jag har även varit noga att göra min egen mat. Goodbye till färdiga rätter + snabbmat.

Kontentan är att jag mår så mycket bättre!!! :-)

Idag träffade jag Marie Söderström som har Dynamic Rehab. Det kändes otroligt viktigt att fortsätta investera i min egen hälsa.

Jag gjorde konditionstest som en startpunkt. Fick tips på en del övningar som jag ska göra då jag springer med hundarna för utveckla min kondition. I nuläget så springer jag i ett behagligt tempo. Jag blir varken bättre eller starkare men det håller väl igång min grundkondition hyggligt i alla fall… 😉

Jag upplever därför springa lite tråkigt och enformigt. Marie beskrev det så bra. Istället för göra det till en ritual så ska jag göra det till en naturlig del av livet :-)

Vi gick även genom mina kostvanor och de förändringarna jag gjort tyckte Marie var positiva. Uppskattade även där att det handlar inte om ”bantning, knepiga dieter”, utan äta det man mår bra av och ge kroppen så den orkar med. För orka är viktigt om jag ska kunna hålla det tempo jag har :-)

Fick även en del övningar för att stärka upp bål och rygg. Mycket enkla övningar som jag lätt kan göra i hemmet.

Det som kändes bra med Marie var att hon gav mig lagom med saker att jobba med, det känns inte som för mycket utan att det här kommer jag klara av.

Att investera i sin egen hälsa känns så bra. Min nya livsstil innefattar inte bara att ta hand om mina hundar och ge dem de bästa förutsättningarna, utan även mig själv :-)

10341709_636892579722438_4750480648116833812_n