Månad: juni 2017

1:a pris och klassvinst i Ly.1!

Jag kikade runt rätt snabbt efter en ny tävling efter vår tävling i Linköping. Efteranmälde till Söderköping. Det jag tvekade lite inför var att det åter igen var en kvällstävling och Vessla kräver ju rätt mycket urladdning innan, det jag förträngde var att jag skulle precis gått av efter 4 arbetsnätter…

Nu har det under den senaste veckan blivit mycket helhetsträning och jag har aktat mig för att putsa på detaljer då det oftast får andra biverkningar i själva momentet har jag märkt… Ändrar man en liten del så kan det hända mycket spännande saker med de andra delarna… Det gäller att se alla sådana tendenser och jobba med dem och den tiden hade vi inte riktigt :-)

Igår var jag ordentligt mör efter arbetshelgen och att tränat Vessla i princip varje dag, förutom i lördags då jag sov och kikade på VM via livestream (lite självbevarelse drift måste man ha 😉 )

Det kändes kul att tävla i Söderköping. Dels för jag trivs där och jag ville få till en bättre känsla sen vi sist var där. Vessla och jag fick startnummer 3. Det som jag gjorde annorlunda den här gången var att efter uppvärmningen fick han ligga vid sidan av tävlingsplan straxt innan vi skulle in. Tänkte att han skulle få checka in läget lite, istället för vara en bit bort och sedan nästan gå direkt gå in. Han är ju en nyfiken herre så min förhoppning var att han skulle lättare släppa omgivningen. Lite för tidigt att uttala sig om det var ett bra koncept efter bara en tävling men det kändes helt ok.

Också har vi det där med känslan.. många frågar ju hur det kändes efter programmet men den här gången var jag verkligen trött i huvudet. Jag kände mig rätt seg och som jag hade sockervadd i huvudet (har man jobbat natt så tror jag att man förstår vad jag menar 😉 ) så jag tror inte att min känsla är helt tillförlitlig…ha,ha…

Vessla höll ihop och även om jag uppfattade honom lite lugnare än mot vad han brukar vara – vilket ingen annan gjorde av de som jag pratade med efter programmet 😉 :-) Några överslag bjöd han på men det kändes gött att det inte var något som satte sig och följde med till nästa moment.

Fjärren var långt ifrån teknisk perfekt MEN för mig var den dagens guldkorn. Han viftade på svansen och såg bekväm ut. Så himla härligt att se efter han varit obekväm i det momentet. Mental seger!!!

Vi belönades med ett 1:a pris och klassvinst!!! Bye, bye… Ly.1 :-)

Extra tack till alla goa träningskamrater som pushat oss senast veckan – jag ska ge tillbaka med lika mycket pushning framöver <3 :-)

vessla_ly.1_170620

 Det klart jag fixade det matte :-)
Foto: Ewa Ahlberg.

Tävlingserfarenheter med Vessla :-)

Nu har Vessla och jag tävlat 2 ggr i Ly.1

Förra fredagen tävla vi på Söderköping BK, kvällstävling. Första misstaget var att låta han bara få promenader på dagen. Andra misstaget var att sedan fokusera på att hålla ihop min mycket heta hund på tävlingen. Jag berömde men tog in han snabbt vid sidan. Vessla är en hund som behöver gasa ur sig lite mellan momenten så det gör jag inte om och jag fick betala priset att han började rikta sin energi utåt och missade onödiga saker. Tredje misstaget var att jag var för resultatinriktad. Vessla hade gått fint dagarna innan och jag började tänka helt fel tankar. Det är säkert rätt och taggande för en annan person men varje gång jag tänker ”resultat” så blir det fel. Jag fick helt enkelt många lärdomar av den tävlingen :-)

Jag efteranmälde oss till gårdagens tävling där jag ville testa ett helt annat upplägg och jag var väldigt noga med mina uppgifter. Vi tävlade på Linköpings BK och egentligen var tanken att inte tävla där förrän nästa år. Endast pga. att det körs ofta agility bredvid tävlingsplan. I nuläget fixar inte Vessla den utmaningen men jag bestämde mig att se det hela som en ”tävlingsträning” och höll tummarna att det dåliga vädret kanske skulle hålla agilityfolket hemma 😉

Igår blev det precis tvärtemot tävlingen innan – då han fick ta det lugnt innan. Vi startade dagen med upplet och sedan lydnad. Långpromenad på dagen där han fick springa mycket lös och sedan gick vi en promenad på LBK på ca. 20 minuter innan tävlingen, såg till att vara där i god tid. Tog ut honom då andra ekipaget körde ( vi hade nummer 4). Värmde han på en liten gräsplätt som låg en bit från tävlingsplan och sedan fick han ligga med fokus på mig innan vi gick ner – lite mer fokusövningar – för sedan gå in på plan.

Agilityfolket var inte hemma … men det var rätt lugnt när jag tittade på startklassen . Tyvärr ökade ljudnivån och ekipage nummer 2 i Ly.1 hade det tufft när hennes hund låste sig under programmet. Såg det straxt innan jag hämta Vessla. Synd! För de är duktiga MEN jag gav det inga tankar när vi skulle köra.

Vessla var jätteduktig! <3 och den här gången skötte jag mig 😉 Gav han ordentligt med cred mellan momenten och han gjorde många fina saker med sin vanliga, härliga energi.

Sedan kom vi till fjärren som var i vårt fall – tyvärr – var vänd mot agilityplan. Det fixade han helt enkelt inte. Han var lite olycklig när jag satte han upp på avslutet. Väl medveten om att det hade blivit lite tokigt och jag gjorde mitt bästa för att peppa honom inför de andra momenten. Tyvärr hängde nog känslan med lite från fjärren så helt plötsligt blev det ingångar på vänster sida (vi har högeringångar) och vid sista momentet – ”runda” sprang han ut och vände tillbaka till mig så jag fick ge ett dk. Han var helt enkelt så mån om att det nu skulle bli rätt så han blev lite osäker MEN han kämpa och det ÄLSKAR jag verkligen. Jag vet ju egentligen att agilityutmaningen var för tuff!

Känner mig väldigt stärkt även om det hade varit roligt att visa vår fina fjärr och hans annars favoritmoment ”runda”.

Vi gjorde andra segrar igår. Jag fick bra info om uppvärmningen och konstaterar att jag tycker det är väldigt roligt att tävla med Vessla när jag sköter min del :-)

Vessla_150909_blogg11