Månad: september 2012

Katternas helg!

Kan man lugnt säga då mina två kattherrar Chang och Gråskägg har varit på egna äventyr i Borlänge, dock i de bästa händer då uppfödare Greta och Marie har sett till dem och visat upp mina katter på Dalälvskatten internationella kattutställning.

Både lördag och söndag :-)

Min egen helg har bestått av jobba och vara åhörare på Towa Lindh kurs några timmar på lördagen.

Hundarna har haft en rätt trist lördag med bara promenader men idag på eftermiddagen blev det iallafall ett litet träningspass med Anna och hennes vita :-)

Helgens stora behållningen är nog ändå de goa sms, röstmeddelande och samtal med Greta och Marie från kattutställningen. Mycket fin kritik och beröm fick mina kattherrarna, man blir allt lite stolt! :-)

Här hemma uppskattas de mest för sina helsköna och trygga personligheter, de sätter helt klart färg på tillvaron  😉

Den fina kritiken de fått under helgen gör mig dock sugen på att besöka fler utställningar, inte i samma grad som en tidigare period i livet men det blir helt klart fler :-)

När det gäller de timmar jag spendera igår som åhörare för Towa Lindh så tog jag nog mest fasta på en del bra ”reminders” när det gäller vikten av vardagslydnad, tydlighet och inte vara rädd för att utöka kraven i träning.

Towa var även tydlig med att det fanns massor med sätt att träna hund och man inte behövde ”köpa hennes”. Uppskattar när man som instruktör är ödmjuk och inte säger att det bara finns ett sätt – och det är hennes/hans för nå långt.

Kan väl konstatera att det var precis så jag kände med en del saker… Att det helt enkelt inte passa mig även om jag nog hade samma tanke vad hunden ska kunna i vissa grunder.

Tycker om tanken att man måste hitta ett sätt som man trivs med och som känns bra för en själv samt passar min hund. Towa påpekade även vikten av detta! :-).

Mina kattherrar är nu hemma och som de coolingar de är så kan man knappt gissa att de varit i en miljö med massor av katter i två dagar. De strosar runt som vanligt och kommer glatt upp i min famn.

Jag uppskattar verkligen mina djur, både katter och hundar. De tillför så mycket positivt och ger helt klart livet en extra krydda! Inte minst alla härliga människor som jag får träffa genom mitt intresse när det gäller både hundträning och katt :-)

S*Tassajara’s Chang 

Lördag: Ex 1, BIV-TOT och NOM-J , Domare: Raymond Saetré
Söndag: Ex 1, BIV-TOT och NOM-J, Domare: Hannah Jensen

 

 S*Tassajara’s Gråskägg

Lördag: Ex 1 och NOM-J, Domare: Hannah Jensen
Söndag: Ex 1, Domare: Jörgen Frithiof

Bilderna tagna av Greta Grönberg, S*Tassajara’s

* Uppdat 1/10. Fått många frågor om vad katternas bedömning betyder, kika in på denna länk  & klicka på bedömning i vänstermenyn så kan du läsa mer om kattutställning & de olika bedömningsstegen :-)

 

Ser hon glad ut?

Ovan är min vanligaste fråga när jag tränar lydnad med Maya.

Kanske jättelöjligt tycker en del men för mig är det en ”hang up” som jag får jobba med när Maya är mer ”seriös” än Sly 😉

När jag tränar fritt följ med Sly så känner jag riktigt hennes energi på min vänstra sida, när jag tränar med Maya så har hon inte lika intensiv energi men absolut (oftast) mer fokuserad målinriktad energi som är bra… men fortfarande ovan för mig :-)

Jag säger ofta till andra att komma ihåg att hundar utvecklas och se den hund man har NU! Tyvärr är jag inte bättre själv utan måste helt klart jobba med den biten.

Maya utvecklas hela tiden och även Sly har under det sista året utvecklats enormt!

Nu måste jag bara själv hänga med i svängarna 😉

En ärlig chans!

Jag har under en rätt lång period känt mig väldigt oinspirerad att träna Sly seriöst i lydnaden…

Det började redan när Enya gick bort och många vänliga röster tyckte att jag skulle satsa på henne istället, men mina ambitioner från början har alltid varit ett championat med Sly i lydnaden och kände ingen alls lust att ha henne som ett substitut för Enya där mina ambitioner var högre.

Därefter klarade vi LKL 3 men inte heller det ökade min inspiration, tvärtom så var jag inte speciellt nöjd med tävlingen och lovade mig själv att aldrig tävla igen med Sly om vi inte fick till den teamkänsla som jag tycker är så viktig.

Sly har fått träna korta lydnadspass mest på skoj då hon är en BC som fodrar mycket träning för må bra, vi har även gått lite kurser baserad på ”klickertänk” men som sagt mina ambitioner har bara minskat och jag har mest gjort det lätt så hon fått lyckas…

Det enda som jag behållit stenhårda kriterier på är fria följet samt störningsträning och fått till bra resultat :-)

Idag så tog jag första steget för en eventuell nysatsning i lydnaden med Sly då vi tränade för Ingela i Fyllingarum, har upplevt från vallningen att Ingelas tänk och sätt skulle fungera bra på en hund som Sly.

Det var jättenyttigt och gå ut och visa upp vissa delar med Sly direkt från bilen på ett helt nytt ställe som även är mycket förknippat med fårvallning 😉

Därefter valde vi att arbeta på apporteringens ingångar, fjärren och hur jag ska överträna rutan med störning. Ingela visade enkla men viktiga saker som kändes bra och som jag tror kommer passa Fröken Sly :-)

Ska helt enkelt ge den damen en ärlig chans i lydnaden!

En del tror säkert att varför jag inte satsat på Sly är att jag tycker inte hon har potential. Tvärtom skulle jag vilja säga men hon fodrar lite annan träning än vad hon fått och med Ingelas hjälp är som sagt första steget taget.

Att bli ett team! :-)

Till min stora lycka var även vädergudarna med oss idag efter en förmiddag med skyfall av regn så lättade det upp på himlen och solen kom fram så efter lydnadsträningen blev det även vallning för både Sly och Maya.

Idag gjorde Maya ordentliga framsteg, hon var både lyhörd, koncentrerad och läste av fåren bra :-) Sly jobbade igenom en del låsningar och hade ett bättre samarbete med mig än tidigare :-)

Nöjd med dagens träning i både lydnaden och i vallningen! Är även ordentligt osvensk och är riktigt nöjd med mig själv idag i fårhagen – Bra jobbat, Jeanette! 😉

 

 

En riktig må bra dag :-)

Hade Anna och jag igår när vi begav oss till skogen för spåra med alla hundarna.

Tycker om hösten med alla vackra färger som spricker upp och som ofta bjuder på bra hundträningsväder :-)

Mysiga promenader i höstvädret, god matsäck, trevligt sällskap och att alla hundarna spårade på fint gav mersmak. Det får bli fler spårdagar framöver! :-)

Anna tog några bilder på mina damer då de nöjt sprang med sina bollbelöningar efter gått sina spår :)

 

Mayabus

 

Bolltokiga Sly 

 

Energikrävande vecka…

hittills iallafall 😉

Igår ringde jag SKK då jag kände att jag vill höra deras utlåtande om Mayas röntgenbilder på höfterna.

Bilderna hade skickats tillbaka till Djursjukhuset samma dag som de mottagits med kommentaren att Maya låg för roterad till höger & därför kunde inte en säker bedömning göras!

Det var rätt skönt att höra att jag hade rätt intryck av bilden samtidigt fick jag information om att jag behövde inte betala för en ny röntgen, utan Djursjukhuset/Kliniken är skyldiga att göra en omröntgen kostnadsfritt. I mitt fall då jag inte vill göra Mayas omröntgen på samma ställe är de även skyldiga att stå för kostnaden fast jag väljer ett annat Djursjukhus/Klinik.

Därefter blev det ett samtal till Djursjukhuset där Maya röntgades som först hänvisa mig bara vidare…. när jag sedan informera om den infon jag fått från SKK så fick jag idag en telefontid då verksamhetschefen ringde upp mig. Han var mycket trevlig och professionell samt bad om ursäkt för det som inträffat och tyckte det var en självklarhet att jag skulle få tillbaka pengarna för höftledsröntgen och respektera mitt val att röntga om på en annan klinik.

SKÖNT att lämna detta bakom sig :-)

Nu har jag bestämt mig för att vänta med omröntgen på Mayas höfter dels för jag inte vill sedera en frisk hund så tätt inpå förra besöket samt att jag vill göra omröntgen hos Audell i Uppsala. Åker upp till Stockholm i oktober men det blir för tätt med Mayas nästa löp så det får bli senare i år eller i början på nästa…

Tyvärr har det här med Mayas röntgen tagit väldigt mycket energi och i kombination med för lite sömn efter två arbetsnätter så har jag inte varit på topp.

Det som däremot har gett mig energi i veckan är ett ROLIGT vallningspass hos Ingela i tisdags som gett mig tillbaka självförtroendet i vallningen :-)

Sly kan mer i vallningen än Maya men i nuläget känns det nästan som jag och Maya kommer uppnå mina mål snabbare då hon till min stora glädje vill samarbeta på ett helt annat sätt än Sly som inte är lika ”öppen i huvudet” 😉

Lydnadsträningen har däremot få stå tillbaka och igår hade jag knappt någon lust alls … mycket olikt mig… Tack och lov så är energin på återgång och vi fick till ett bättre pass idag på förmiddagen med Anna och hennes vita :-)

Slutligen vill jag verkligen TACKA till alla er som genom fb, privata meddelande, bloggen och på annat sätt gett mig ert stöd de senaste dagarna!!!

Ni har verkligen gett mig STYRKA! :-) Tycker jag har rätt mycket ”skinn på näsan” men med goa vänner som stöttar blir allt så mycket lättare :-)

Kram till er alla!

 

 

 

Röntgen & ögonlysning!

Förra hösten fick jag veta att en kullbror till Sly i Finland hade PRA och i våras fick jag även veta att han blivit helt blind och finns inte med oss mer :(

Mycket tråkiga besked då PRA är väldigt ovanligt på Border Collie, då jag inte märkt några problem med Sly´s syn så har jag väntat lite med hennes ögonlysning.

Idag hade jag bokat tid för både ögonlysning för Sly samt HD och armbågsröntgen för Maya.

Jag tycker det är viktigt och vara med på röntgen då jag vill att Maya ska känna sig trygg och med tanke hur vaken hon var så var det ett klokt beslut…

Fick tilltagna tider som skulle göra det möjligt att hinna med båda ögonlysning samt röntgen på förmiddagen.

Tyvärr drog Mayas röntgen ut på tiden då sköterskan hade stora problem att få hennes kropp rak samt att hon påpeka att hon inte röntga så ofta – inte riktigt det man vill höra i en sådan situation.

Maya var även väldigt ”vaken” och efter många försök så gav de henne mer sedering samt att sköterskan kalla in hjälp som skulle hjälpa till med att lägga och hålla kroppen rak på Maya.

Sly´s ögonlysning var som tur var även den försenad och jag hann gå tillbaka och se till att Maya inte var själv efter röntgen.

Sly´s ögon fick omdömet att ha en näthinna som var sandfärgad (vilket var ovanligt på BC, den brukar oftast vara gul eller grön), på de högra ögat hade hon också lite glaskroppsmassa framför linsen.

Enligt ögonläsare Lena Karlstam hade Sly inga problem med sina ögon i nuläget men att jag borde återkomma och checka hennes ögon varje år, speciellt med tanke på den speciella färgen på näthinnan som kunde göra det svårare att upptäcka PRA.

Sly skötte sig kanon och satt helt still även då en elev tittade grundligt på hennes ögon, därefter gick vi in i rummet bredvid där Maya nu hade vaknat till ordentligt trots ej fått medlet hon skulle ha för ”vakna till” …

Hann ta en bild på Mayas höfter… även om den är bättre än de första bilderna de tog så tycker jag fortfarande att hon ligger snett och har påtalat det för Djursjukhuset och att jag känner mig missnöjd med hur hennes röntgen genomfördes – Mycket omständig samt med orutinerad personal.

Vi får se om SKK skickar tillbaka plåtarna för omröntgen eller om de godkänns, hoppas att Maya slipper röntgas om men om så är fallet så blir det nog ett besök hos Audell.

När det gäller röntgen vill man ju ha en status – Bra eller Dålig ! Vikten av duktig och professionell personal är A och O.

Nu är det bara köpa läget och hoppas på det bästa!

Det positiva från besöket var iallafall att Sly har ingen PRA och Maya är nästan helt opåverkad efter röntgen och sedering 😉

 

 

 

 

En heldag med lydnad!

Igår var elitsatsning hos Anna Larsson. Fokus var på fjärr, träningstävling/Störningsträning och även gruppmomenten. Det var en mycket bra dag och jag fick som alltid många idéer hur jag ska arbeta vidare på olika saker :-)

Maya tror jag kommer få en riktig häftig fjärr om jag tränar henne rätt, hon har väldigt lätt att göra snabba och starka rörelser… men som sagt det gäller att grunda rörelserna bra.

Sly´s fjärr kommer aldrig vara suverän men hygglig, hon har andra styrkor så jag kan leva med det 😉

När det gällde träningstävling/Störningsträning så fokuserade jag kort och gott på fritt följ.

Sly som kommit längst fick olika störningar av de andra deltagarna och till sist spetsa vi till det med en annan hund på plan som gjorde inkallningar precis bredvid i olika riktningar, det gick jättebra samt att hon gick ett mycket fint fritt följ – Super Nöjd! :-)

Maya fick inte lika kraftiga störningar men där fokuserade jag på att hon håller sitt fokus när det gäller ingångar på plan samt när det blir stiltje som om det tar tid innan fria följet sätter ingång m.m.

Första gången var helt klart svårare för henne än andra omgången vi tränade så nu blir det att åka till helt nya platser och bara träna fokus!

Jag tycker hundträning är jätteroligt och är lika engagerad när de andra tränar som när jag själv tränar och var rätt trött när det var dags för gruppmomenten.

Där borde jag inte tränat sitt i grupp med Maya då vi tränat det alldeles för lite = Stor miss av mig! Hon har inget uppgiftstänk än i det momentet. Det positiva är efter gårdagens reminder så blir det träning på det dagligen framöver!

Efter den starten var även inte platsen så fokuserad som jag vill ha den… men som sagt tur att Maya är Maya… hon släpper saker fort och jag tar med mig lärdomen och tränar desto bättre 😉

Igår var det näst sista gången på Elitsatsningen (tyvärr har vi missat en gång) och det har varit jättegivande!

När det gäller Maya så funkar detta träningssätt SUPER!!! Tycker man får en snabbtänkt hund med snabba rörelser :-)

Sly däremot får jag träna med olika träningssätt då hon med för många val lätt blir osäker eller gör allt utan sin matte, tror helt klart att vi haft ett helt annat utgångsläge om jag grundat med samma träning som Maya från början.

Jag känner iallafall att jag går framåt med båda hundarna även om målen och sättet dit är olika! :-)

 

Puss!

Bild från maj – 2011.